OM DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUELLT VÅLD
- Tvätta dig inte, byt inte kläder.
- Kontakta SERI-stödcentret för personer som utsatts för sexuellt våld, även om du inte fått synliga skador. Kontaktuppgifter till närmaste SERI-stödcenter finns på www.thl.fi.Contact the police
- Ring något av Våldtäktskriscentralen Tukinainens avgiftsfria journummer eller kontakta oss online på www.nettitukinainen.fi.
- Du har möjlighet att vara anonym när du kontaktar Tukinainen.
- All information om kontakten behandlas konfidentiellt.
- När du fått information om de olika alternativen bestämmer du själv huruvida en brottsanmälan ska göras eller andra åtgärder vidtas.
- Kontakta polisen.
NYA BESTÄMMELSER OM SEXUALBROTT TRÄDER I KRAFT 1.1.2023
Nya bestämmelser om sexualbrott kommer att gälla för brott som begås från och med 1.1.2023.
Med ett sexualbrott avses en handling som kränker en annan människas sexuella självbestämmanderätt och utförs antingen mot personens vilja eller under omständigheter där personen inte kan ge sitt samtycke.
Definitionen av våldtäkt baseras härefter på avsaknad av frivillighet. I en paragraf nämns särskilt de situationer i vilka frivillighet aldrig kan föreligga. Definitionen av sexuellt umgänge vidgas. I fortsättningen räknas som sexuellt umgänge i juridisk mening bland annat att med sitt könsorgan eller sin mun vidröra en annans könsorgan eller anus.
Till de nya brottsbenämningarna för sexualbrott hör bland annat sexuellt övergrepp, olovlig spridning av sexuell bild, sexuellt övergrepp mot barn, våldtäkt mot barn och spridning av bild som på ett sexuellt sätt visar barn.
Definitionen av sexuellt antastande vidgas. Rekvisiten för sexuellt utnyttjande och sexuellt utnyttjande av barn ändras också.
Mer information om de nya bestämmelserna får du genom att ringa juristjouren, tfn 0800 97895 mån–tors kl. 11–16.
RÅDGIVNINGSMÖTE MED JURIST
Du kan boka ett individuellt möte med en jurist på Våldtäktskriscentralen Tukinainen. Under mötet får du individuell rådgivning och vägledning i frågor kring sexualbrott. Om du vill får du komma till mötet helt anonym, och du kan även ta med dig en stödperson eller till exempel en familjemedlem. Efter samtalet får du själv bestämma hur du vill gå vidare i frågan.
För att boka tid, kontakta vår avgiftsfria juristjour, tfn 0800-97895 mån–tors kl. 11–16.
BROTTSUTREDNINGEN
Du kan anmäla ett sexualbrott antingen vid polisinrättningen i området där brottet ägt rum eller vid polisinrättningen i området där du bor. Polisen ska göra en förundersökning när det på grund av anmälan eller annars finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts (Förundersökningslagen 3 kap. 3 § (22.7.2011/805)). Du har, oavsett inkomst, rätt till ett kostnadsfritt rättegångsbiträde under förundersökningen (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 1a § (14.6.2013/436)). Det lönar sig att ta vara på denna möjlighet. Dessutom kan du få en stödperson som är med som ett mentalt stöd (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 3 §, 3a § (31.3.2006/243,19.12.2014/1178)). Efter att brottet anmälts följer förhör av målsäganden. Förhöret kan spelas in som en ljud- eller bildupptagning om avsikten är att förhörsberättelsen ska användas som bevis vid rättegång och den förhörde inte kan höras personligen i rätten. Sådana fall kan vara om målsäganden är i åldern 15–17 år och behöver särskilt skydd eller är ett offer för sexualbrott (Förundersökningslagen 9 kap. 3 §, 4 § (22.7.2011/805)). Den avgiftsfria juristjouren vid Våldtäktskriscentralen Tukinainen, som kan nås på tfn 0800-97895 mån–tors kl. 11–16, kan ge dig råd kring hur du anmäler brottet och i frågor som berör brottsutredningen.
RÄTTEGÅNGEN
När ett sexualbrott inträffat hör det till offrets mänskliga och grundläggande rättigheter att få en rättvis rättegång. Genom lagstiftning och praktiska arrangemang har man försökt stärka målsägandens ställning under rättegången.
Offret för sexualbrottet har en skyldighet att tala sanning under rättsprocessen, det vill säga redogöra för allt som hänt och svara på de frågor som ställs. Samma skyldighet omfattar målsägandens lagliga företrädare och ombud.
En tillförlitlig och trovärdig berättelse från målsägandens sida utgör oftast den viktigaste delen av bevisföringen. För att rättegången ska bli rättvis är det därför viktigt att skapa trygga förutsättningar för att höra målsäganden i rätten. Att göra detta är möjligt, men det behövs praktiska arrangemang och både psykiskt och juridiskt stöd, ofta redan före själva rättegången. Utan de rätta förutsättningarna finns det en risk att offrets skam, skuldkänslor och rädslor kring det sexuella våldet eller utnyttjandet förstärks, med omänskligt svåra konsekvenser för offret.
I rättssalen kan man ställa upp en skärm som hindrar ögonkontakt mellan offret och den åtalade. Det är också möjligt att få tillgång till ett separat väntrum.
Se också Silver, R., Heinjoki, H. 2012. Kohti inhimillistä oikeudenkäyntiä. I verket Hyväksikäytetyt. Selviytyjät kertovat. Kuusikallio V. och K. (red.). Helsingfors: Minerva.
Mer information hittar du på www.senjanetti.fi/sv
RÄTTEN TILL RÄTTEGÅNGSBITRÄDE OCH STÖDPERSON
Den hjälp brottsoffret kan få under rättsprocessen beskrivs i lagen om rättegång i brottmål (11.7.1997/689). Vid sexualbrott har målsäganden rätt att få ett offentligt finansierat rättegångsbiträde under förundersökningen. Målsäganden kan ha kontakt med rättegångsbiträdet redan i början av processen, redan innan brottet anmäls eller målsäganden förhörs av polisen. Ofta behövs rättegångsbiträdet redan vid polisförhöret som äger rum efter att anmälan gjorts.
Rätten till ett gratis rättegångsbiträde under rättegången gäller om målsäganden har anspråk i ett mål som drivs av allmän åklagare (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 1a §). Med anspråk avses oftast begäran om skadestånd, vilket är en viktig del av målsägandens rättsskydd vid rättegångar som berör sexualbrott.
I lagen om rättegång i brottmål beskrivs också den rätt till en stödperson under rättsprocessen som offer för sexualbrott har.
Offret för sexualbrott har alltid rätt till en stödperson i de fall offret hörs personligen i rätten (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 3 § (31.3.2006/243)). Denna rättighet gäller till exempel när ett våldtäktsoffer inte framför några yrkanden men medverkar vid rättegången som vittne i ett ärende som drivs av allmän åklagare.
Rätten kan förordna en stödperson för ett offer som behöver särskilt stöd (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 3 §, 3a § (31.3.2006/243, 19.12.2014/1178) och 9 § (6.2.1998/107)).
Rätten till rättegångsbiträde och stödperson gäller också offer för människohandel och andra allvarliga brott.
Mer information hittar du på www.senjanetti.fi/sv
RÄTTEN TILL SKYDD FÖR PRIVATLIVET
Vid utredning av sexualbrott framkommer oftast känslig information kring målsägandens privatliv. Rätten till skydd för privatlivet garanteras var och en i Finlands grundlag liksom i Europakonventionen.
När sexualbrott ägt rum innehåller rättegångshandlingarna ofta mycket känslig information om offrets privatliv. Att skydda målsägandens privatliv är viktigt under hela rättsprocessen och även efteråt.
Lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (30.3.2007/370) reglerar rättegångars och rättegångshandlingars offentlighet. Huvudregeln är att rättegångar och de handlingar som hänför sig till dem är offentliga, men vid sexualbrott tillåter lagen flera undantag:
För att målsägandens integritet ska kunna skyddas finns vid sexualbrott möjlighet att på målsägandens begäran hålla rättegången bakom stängda dörrar utan att utomstående personer är närvarande (4 kap. 15 §).
Också rättegångshandlingar eller delar av dem, till exempel målsägandens identitet, kan bli sekretessbelagda för en tid på till exempel 60 år (2 kap. 6 §, 9 §, 11 §).
SKADESTÅND
Som offer för sexualbrott har du rätt att begära skadestånd av förövaren (Skadeståndslagen 31.5.1974/412). Begäran om skadestånd tas upp under rättegången om du i samband med att du förhördes under förundersökningen yrkat på straff för förövaren. Yrkanden ska ofta delges rätten skriftligt före rättegången. Ditt rättegångsbiträde hjälper till med att formulera dina skriftliga yrkanden. Statskontoret kan betala ut ersättning till offret för den skada som uppstått och de utgifter som orsakats av sexualbrottet i de fall då brottsanmälan gjorts och rätten fattat beslut i ärendet (Brottsskadelagen 1 kap. 2 §, 3 § och 2 kap. 4 §, 5 §, 6 §, 18 § (29.12.2005/1204)). Detta förutsätter inte att man först måste fastställa att förövaren inte har något att betala med. Våldtäktskriscentralen Tukinainens avgiftsfria juristjour, tfn 0800-97895 mån–tors kl. 11–16, kan ge dig råd kring skadestånd.
Vanliga frågor
Om du blivit utsatt för ett sexualbrott, våld i en nära relation eller något annat allvarligt brott mot liv, hälsa eller frihet, har du rätt till ett gratis rättegångsbiträde redan när du ska anmäla brottet. Om du redan är hos polisen och du meddelar att du önskar få ett rättegångsbiträde kan förhöret senareläggas tills ett rättegångsbiträde tillkallats.
Rättegångsbiträdet kan vara ett offentligt rättsbiträde från en statlig rättshjälpsbyrå, en privat advokat eller ett annat rättegångsbiträde med tillstånd.
Rättegångsbiträdet kan hjälpa till med att lyfta fram fakta av juridisk betydelse när du förhörs av polisen. Du kan också få hjälp med bland annat dina beslut kring begäran om skadestånd och att formulera din avslutande utsaga i slutet av förundersökningen.
Inför rättegången kan rättegångsbiträdet berätta om hur rättegången kommer att gå till och förmedla dina önskemål om praktiska arrangemang till rätten så att åtgärder vidtas för att du inte ska behöva möta förövaren under rättegången.
Under själva rättegången ser rättegångsbiträdet till att alla fakta som är viktiga för din sak lyfts fram.
Du har rätt till ett gratis rättegångsbiträde under rättegången om du blivit utsatt för ett sexualbrott, våld i en nära relation eller något annat allvarligt brott mot liv, hälsa eller frihet, ditt mål drivs av allmän åklagare, och du har anspråk gentemot förövaren.
Dina anspråk kan gälla att förövaren döms till straff eller åläggs att betala skadestånd till dig. Polisen kommer att fråga dig om du har några anspråk. Om det gäller ett målsägandebrott går ärendet inte vidare om du inte har några anspråk. Däremot kommer åklagaren att driva ärendet i rätten även om det är ett målsägandebrott om du som målsägande yrkar på straff och övriga kriterier för att väcka åtal är uppfyllda.
Förutom ett rättegångsbiträde har du också rätt till en gratis stödperson som ett mentalt stöd under rättsprocessen. Med stödpersonen kan du konfidentiellt tala om de känslor som fallet väcker. Däremot kan stödpersonen inte bidra med juridiska råd. Stödpersonen kan vara en vän till dig (dock inte någon som eventuellt kan behöva vittna i fallet) eller någon från till exempel Brottsofferjouren.
I strafflagen betraktas en nära relation föreligga om offret är gärningsmannens partner eller tidigare partner, ett syskon, en släkting i rakt upp- eller nedstigande led, har eller har haft gemensamt hushåll med gärningsmannen, eller har varit närstående till gärningsmannen på grund av ett med dessa jämförbart förhållande (Strafflagen 21 kap. 16 §).
Ett offer för lindrig misshandel har inte rätt till ett gratis rättegångsbiträde men har däremot rätt att få en stödperson (Lag om rättegång i brottmål 2 kap. 1a §, 3 § ja 10 §).
Översättningsbyrå Henrik Lampikoski